Passa klövvilt: arbetsgång, hygien och artskillnader

Börja med rätt uppgift

Passning betyder att ta ur inälvorna ur ett fällt djur. Flåning är att avlägsna huden och styckning delar upp kroppen i köttdetaljer. Här handlar det om klövvilt som konstaterats dött. Vid osäkert skottutfall hör situationen i stället hemma i eftersöksguiden.

Lär dig första gången tillsammans med någon som kan passa och förklara anatomin. Be personen visa vad som ska lossas innan du själv arbetar vidare. Att arbeta metodiskt är viktigare än att efterlikna någon annans hastighet. En öppen kroppshåla ska aldrig bli en plats där man skär på chans.

Förbered plats, händer och redskap

Ordna bra ljus, stabilt arbetsläge, ren kniv, handskar, dricksvatten för rengöring och rent papper. Ha märkning och provmaterial tillgängligt. Lägg redskapen där du kan nå dem utan att först ta i jord, ryggsäck eller smutsig päls. Sår på händerna behöver täckas. Handskar ersätter inte rena händer eller rengöring av redskap.

Bedöm om arbetet kan göras rent på fyndplatsen eller om snabb transport till en bättre plats behövs. Räkna in tiden och kylmöjligheterna. Varmt vilt ska inte lämnas medan laget jagar färdigt. Bestäm också vem som ordnar transporten och vem som tar emot kroppen.

Känn igen buk, mellangärde och bröst

Från bäckenet fram mot revbenen ligger bukhålan med bland annat magar och tarmar. Urinblåsan ligger långt bak. Mellangärdet, även kallat diafragma, skiljer bukhålan från brösthålan där hjärta och lungor finns. Hos hjortdjur tar förmagarna stor plats. Vildsvinet har en annan magsäcksbyggnad och saknar vom.

Tänk i tre frågor medan du arbetar: Vilken struktur ser jag? Var sitter den fast? Vad finns på andra sidan? Använd fingrarna för att urskilja hinnor och fästen där det går. En kniv behövs för vissa moment, men löser inte problemet om du inte kan identifiera vävnaden.

1. Lägg djuret stabilt och planera sotningen

Vid liggande passning behöver kroppen stödjas så att den inte rullar och den öppnade buken hålls borta från marken. Mindre klövvilt kan också passas hängande med säker upphängning och rätt hjälpmedel. Välj en arbetsmetod som handledaren behärskar och som platsen tillåter. Undvik att växla metod mitt i ett moment utan att förstå vad som ändras.

Sotning frigör ändtarmen och vävnaderna i bäckenområdet så att de kan tas ut utan att innehållet smutsar ned kroppen. Arbeta runt öppningen, inte genom tarmen, och skydda urinblåsan. Metoderna för avbindning och frigörande behöver visas på plats. Rengör eller byt redskap och handskar efter ett förorenat moment innan du går vidare till rena ytor.

2. Öppna bukväggen med kontroll

Lyft huden och bukväggen så att du skapar avstånd till organen under. Gör den första öppningen kontrollerat. När du fått plats att föra in fingrarna kan de hjälpa till att lyfta bukväggen och hålla organen undan. Fortsätt öppningen längs bukens mitt med knivens egg riktad ut från inälvorna. Se både handen och det som skärs.

Skär inte djupt ned mot mage eller tarm. Om du inte ser vilket lager du arbetar i, stanna och förbättra läge och ljus. En buköppnare kan vara ett hjälpmedel, men handlaget och kontrollen behövs fortfarande. Hantering av könsorgan och bäcken skiljer mellan djur och arbetsmetoder och ska inte improviseras utifrån en översiktsbild.

1. Skapa utrymme under bukväggen

2. Följ öppningen med handen som stöd

3. Frigör organen utan att dra sönder dem

Håll mag- och tarmpaketet understött. Lossa de hinnor och fästen du ser med fingrarna när det är möjligt. Använd kniven bara mot identifierade fästen och med uppsikt över handen och organen bakom. Ändtarm och matstrupe måste hanteras så att innehåll inte läcker över köttet. Dra inte hårt i ett organpaket som fortfarande sitter fast.

Lägg urtagna organ så att de kan undersökas och fortsatt kopplas till rätt djur. Kontrollera mottagarens krav innan något kastas. Vid leverans till vilthanteringsanläggning kan undersökning och medföljande organ vara en del av hanteringen. Att kroppen ser normal ut är inte i sig en fullständig livsmedelsbedömning.

4. Hantera brösthålan och kontrollera resultatet

Mellangärdet behöver identifieras innan arbetet fortsätter in mot brösthålan. Vid en fullständig urtagning frigörs det från sina fästen så att bröstorganen kan hanteras. Matstrupe och luftstrupe är olika strukturer. Momenten djupt fram i bröstet ska visas praktiskt med rätt insyn; undvik att arbeta med kniven där handen och bladet inte går att kontrollera.

Kontrollera om något organ eller fäste återstår enligt den valda metoden. Se efter föroreningar och avvikelser. Låt värme komma ut och skydda den öppnade kroppen inför hämtningen. Begränsad öppning i skogen kan ibland vara ett metodval för transporten, men kräver en plan för snabb fortsatt hantering och kylning.

Rådjur och vildsvin: samma hygien, olika förutsättningar

Ett rådjur är lättare att flytta och kan ofta hanteras av färre personer. Ett stort vildsvin kräver andra lyft- och transporthjälpmedel. Smutsig päls och isolerande fett gör det särskilt viktigt att planera ren urtagning och avkylning av vildsvin. Lägg inte en öppnad buk ned mot marken och stapla inte varma kroppar.

Ordna trikinprov på vildsvin innan provmaterialet fryses. Håll ihop djurets identitet, prov och svar. Välj provställe utifrån laboratoriets anvisning, inte en slumpmässig bit från organhögen. Råd om fågel eller hare ingår inte i denna klövviltguide.

När ska jag avbryta och be om hjälp?

Stanna vid oidentifierad anatomi, bristande ljus, ostadig upphängning eller när du inte kan hålla arbetet rent. Vid mag- eller tarminnehåll på köttet behöver föroreningen bedömas och hanteras av en kunnig person. Försök inte lösa en oklar förorening genom att sprida den med en smutsig trasa eller genom att spola hela kroppen.

Onormalt beteende före skottet eller misstänkta förändringar vid urtagningen ska föras vidare till viltundersökare eller veterinär. Vid misstanke om allvarlig viltsjukdom ska normal hantering och förflyttning avbrytas och råd inhämtas. Sjuka eller döda vildsvin rapporteras till SVA. Om kylning saknas eller har fördröjts behöver fortsatt användning bedömas innan köttet fördelas.

Fortsätt till transport och kylning

Anteckna art, identitet, tid och avvikelser. Bekräfta mottagare och hur kroppen skyddas under transporten. Följ sedan omhändertagandets fortsatta kedja. Låt inte ett genomfört arbetsmoment få någon att tro att transport, kylning, provsvar eller mottagarens undersökning också är klara.